livetsombonusmamma

99 dagar kvar tills 3 blir 4. Häftigt, galet och fantastiskt underbart!

Nu börjar den verkliga nedräkningen! 100 dagar kvar till beräknad förlossning!

Bebisens första kläder! Mormor och morfar har köpt bebiskläder, pyttesmå bodysar i strl. 50!
 Oh lilla plutt!



Min mormor, Oldemor som gammelmormor blir på danska har stickat små sockar till bebisen! En med rosa och en med blått band, för en pojke eller flicka!

Normalt vaknar jag väldigt lätt, Liten behöver bara andas en aning tyngre än vanligt, och jag vaknar med spettsade öron på noll sekunder! Då ligger både badrum och kök mellan Litens rum och vårt och man tycker ju att varken en suck eller rörelse ens borde kunna höras gnom väggarna. Efter att jag blev gravid vaknar jag ännu lättare och tidigt! Bebisen brukar väcka mig strax innan kl 6 varje morgon och sedan har jag jätte svårt att somna om...Bebisen's dygnsrytm har rättat sig efter P's väckarklocka! Första alarmet brukar ringa omkring 5.45 men att varje dag vakna så tidigt utan att kunna somna om börjar bli en aning drygt...så snälla sov lilla bebis!

Imorgon är det ÄNTLIGEN Liten måndag, och jag kan knappt vänta tills lilla prinsessan kommer hem igen! Vi saknar dig så otroligt mycket lilla hjärtat!♥

Idag köpte vi ett babyskydd till bebisen! Tänk att vår lilla plutt ska ligga där sen! Även om vi är fullt medveten om att det inom 3 månder kommer komma ut en liten bebis från magen känns det mer verkligt när vi handlar saker som barnvagn, bebiskläder eller som nu, babyskyddet. Jag längtar verkligen jätte mycket efter att få hålla i vår lilla bebis och så som den bökar runt inne i magen tror jag att den längtar efter att få komma ut till oss också!


Det blev ett babyskydd från Acta Graco

En blöjhink från Angel Care är kanske inte det mest nödvändigaste men det kommer bespara oss en hel del otrevlig odör från många blöjbyten framöver...!


Snart är det dags att ta tag i vad som ska komma att bli bebisrummet, då är vi verkligen klara med de flesta matriella förberedelser inför ankomsten, det känns jätte bra! Vi har också funderat på att gå en förlossnings kurs på barnmorskemottagningen hjärtat, det är nog både givande och roligt!

Det är ofta som folk frågar om bebisen var planerad eller inte, det verkar vara av stor betydelse om det var "meningen eller inte". Kanske beror det på att jag är ung, (22 räknas väl fortfarande som ungt hopps jag!) för jag har inte hört någon fråga P om vi planerade barn eller inte, med sina snart 29 år räknar nog andra med att det är dags för barn på ett annat sätt..?
Vår bebis var hur som helst så planerad som man kan planera ett barn - de har ju en förmåga att bli till när de själva vill - allt från att räkna dagar till ägglossning, äta folsyra och allt sånt som ökar chansen att bli gravid. Vi hade tur och plussade snabbt efter att vi bestämt oss för att det var dags för en bebis♥

Dagen jag plussade hade jag gått 5 dagar över tiden och visste mer än väl att jag var gravid, det bara kändes så! 23 december fick vi världens bästa julklapp, aldrig har någon av oss blivit så glada över ett litet blått streck! P fick den dagen ett litet inslaget paket när han kom hem från jobbet, i julklapp blev han pappa!



Jag vet inte hur många tester vi gjorde efter plusset, vi var så otroligt glada samtidigt som det kändes så overkligt! Nu 7 månader senare är vi fortfarande lika lyckliga om inte mer, det känns verkligen helt fantastiskt att vi ska få en liten bebis tillsammans, lilla fina kärleksbarn!

Vecka 25! Bebisen är nu ca: 33cm lång & väger omkring 800g!

Det känns inte som att jag hunnit varit gravid i över 6 månader, tiden går så fort! Bebisen är verkligen en livlig krabat som knölar runt som attans i magen.  Favoriten verkar vara att ligga och tryckte ut sig så vi kan känna hela formen på den, huvud och rumpa! Galet. Jag var väldigt smal när jag blev gravid med mer eller mindre noll underhudsfett så det är säkert därför det går att känna och se både rörelser och formen på bebisen när det trycker ut sig sådär! Ont gör det, så ja försöker putta på h*n så att h*n flyttar på sig en aning!



Min mormor längtar efter bebisen och virkar nu på ett litet täckte, hon ringde här om dagen och sa att hon köpt en blå & en rosa body, hon är för söt min mormor!




Min kusin fick igår en liten flicka! Tusen grattis till er! (Tusen tilykke) Snart blir det fler kusinbarn!

Idag var vi på första gruppträffen hos barnmorskan, roligt att träffa alla andra föräldrar som vi ska följas åt fram tills att alla våra bebisar kommer! Det var en bra gruppp och en givande träff, bland annat gjorde vi en par övning därvi skulle ställa frågor till varandra om allt från vad vi attraherades hos varandra till hur vi ville att vår familj skulle fungera. Det var roligt & lockade till många skratt, tänk vad mycket man glömmer att säga till varandra  ibland...

 Efteråt köpte åt vi glass i solen & jag inhandlade årets bikini!




Jag ser fram emot beach 2011 med bulan i vädret!

Vi går till en privat barnmorskemottagning, som heter "Hjärtat" och idag hade vi tid hos barnmorskan, första besöket efter inskrivningen!
Allt såg bra ut, jag har gått upp 8kg, blodtrycket låg på 115/65, hb 122 och glykos 5,2, bebisen och livmoder ligger där de ska & magen hade växt 23cm.
Det var jätte kul att få lyssna på bebisens hjärta igen och Liten tyckte de var extra spännane! P spelade in hjärtljuden och bland de första jag gjorde när vi var klara var att skicka dem via mms till min mamma!




Vi är många som längtar efter bebisen, mormor och morfar, farmor och farfar, morbror och farbröder, vänner och inte minst vi!♥

V.24, tiden flyger iväg! Igår uppskattade barnmorskan Lille frö's vikt till 684g & h*n ska vara omkring 24-30 cm lång, allt såg fint och bra ut. Fortfarande mår jag oförskämt bra, trötthet, ont i ryggen & kramper i vaderna är små krämpor som med viss charm påminner om livet där inne. Jag har börjar få ont i skenbenen, men jag tror att det är vatten som börjar sammlas för det går över om jag ligger med benen i högläge en stund.




Idag ska vi till barnmorskan för första kontrollen sedan inskrivningen, det ska bli kul att se hur mycket magen växt och hur mycket jag gått upp i vikt. Liten ska följa med, hon tycker det är roligt att prata om bebisen & allt som hör till! Vid frukosten idag satt vi & funderade på namn, Liten tyckte att bebisen kunde heta Marie som sin fröken på förskolan!

Idag var vi på det så efterlängtade 3D/4D ultraljudet! Liten var med och hon var väldigt förtjust över att få se bebisen! Hon kunde peka ut ögon, öron, näsa & mun på bilderna på sitt lillasyskon! Det var helt fantastiskt att se vår lilla bebis ligga & knöla runt där inne i magen, den sparkade & fäktade med armarna. När jag låg där & tittade på vårt mirakel försökte jag hålla tillbaka tårarna men en liten rackare slet sig & suddade för en stund bilden av det fina vi har skapat!




Jag har tittat på bilderna & inspelningarna om & om igen, tänk att det är vårt fina lilla barn!



Barnmorskan tyckte att bebisen både var lik P & Liten & att Liten var lik mig, haha det måste väl innebära att jag & P är lika! Det skulle vara så roligt om Liten & syskonet liknar varandra!



Könet fick förbli hemligt, barnmorskan tittade efter men stängde av skärmen så att vi inte såg. Hennes gissning skrev hon ner på en lapp som vi lade i ett förslutet kuvert, så vi får se sen om hon gissade rätt eller inte! 



Fina lilla älskade bebis! Det var underbart att höra ditt hjärta slå, jag kommer aldrig glömma ljudet av liv!

P är verkligen en underbar pappa & en underbar sambo! Han stöttar & är så delaktig som han bara kan i graviditeten, följer med på alla träffar med barnmorskan, läser om hur bebisen uvecklas i magen & gör allt för att jag ska ha det så bra som möjligt, det är fint tycker jag! Han längtar så efter bebisen, mer än vad jag gör, inte så konstigt kanske, med tanke på att det är först när bebisen kommer ut som han verkligen kan ta del av honom eller henne. Nu känner han sparkar och kan prata med bebisen men det är inte samma sak som att känna hur den lilla lever i ens kropp. Jag önskar att han kunde få känna hur det känns, uppleva det mirakel som det är!




"Pappa älskar dig"

Att skaffa barn med den man verkligen älskar liknar ingenting, det är verkligen det finaste man kan ge varandra!

v.23

"Bebisen kallas från och med v.22 för barn istället för foster. Barnet är nu så stort att du kan känna de olika kroppsdelarna.Du känner antagligen bebisen röra sig en hel del där inne när den sparkar och slår på livmoderväggarna. I takt med att den växer blir det mindre och mindre plats att röra sig. Bebisen rör navelsträngen och olika delar av sin kropp med händerna för att utforska. Den kan nu suga på tummen "på riktigt", istället för att bara stoppa den i munnen. Ben, muskler och organ växer stadigt.   Den fortsätter att svälja fostervatten och vätskan och sockret som den får i sig på det viset fungerar som ett komplement till den näring som den får från dig och moderkakan. Du kanske kan känna små "skutt" i magen när bebisen hickar på grund av vätskan den svalt.

Bebisen bildar underhudfett i rask takt men ser fortfarande lite röd och skrynklig ut eftersom huden bildas i en snabbare takt än underhudsfettet. Den röda färgen kommer av att huden börjar förlora sin transparens och bildar pigment. Nu utvecklas bukspottkörteln som producerar hormoner och insulin. Insulin behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler. Barnet börjar även varva perioder av vakenhet och sömn. Redan nu har bebisen en chans att överleva en eventuell för tidig födsel även om det ofta för med sig en del komplikationer. Bebisen väger ungefär 600gram och är mellan 23-28 cm långt."

♥

Påsken gick fort förbi, vi njöt av vädret ute vid sommarstugan & havet, Liten har letat påskägg i skogen, legat på mage på bryggan och tittat på vattnet mellan sprickorna, lekt med bonusmorbror, besökt 4h gården & haft grillpremiär med bästa kompisen stora T & hennes familj, det så så mysigt! Bilderna kommmer dock senare, kameran ligger kvar på sommarstugan - orutinerat!




Fina magen!

Liten hann knappt vakna innan hon frågade om jag skulle hämta & lämna henne på dagis idag, sedan sa hon godmorgon till bebisen, stod länge med huvudet lutat mot magen, klappade & pratade med bebisen, lilla mystjejen♥ Veckan framför oss är barnlös & redan lägtar vi till nästa måndag igen! Då är det både Liten vecka och 4d ultraljud!

 

Det är verkligen kul att se att så många nya unika läsare hittar hit och läser bloggen, ännu ett nytt läsar rekord!

Så var 3d/4d ultraljudet bokat, äntligen! Liten ska få följa med oss och för första gången se sitt lillasyskon, behöver jag säga att vi önskar att tiden dit ska gå fort? Vi har bokat tid på ultraljudskliniken "Tittut" i Stockholm, undersökningen kostar 1700kr och i det ingår en cd med 20 - 50 3D bilder & rörliga videoclips, undersökningen inspelad på dvd (ca 30 min) utskrivna bilder i svart/vitt (6 st) och i färg (4 st) könsbestämning om önskas och en detaljerad ultraljudsrapport.
Om det är en lillasyster eller lillebror som ligger och gror i magen vill vi inte ta reda på, det får bli en överraskning! Jag tycker det tar udden av den där spänande känslan om man tar reda på vad barnet har för kön, lite som att tjyvöppna ett paket i förväg. Nej, vi vill låta det vara osagt, det är inte könet vi längtar efter, det är ju vår bebis!

♥

Så var vi samlade igen, hela i kropp & själ♥
Liten cyklade på sin trehjuling inne (med hjälp och allt!) medan jag & P lagade middag, hon stannde till vid köket och ropade "mamma umpe, jag måste pussa på bebisen!" så fick magen en stor puss av storasyster!





Mina älskade!

Finns det något bättre sätt att vakna på, av att solens tidiga morgon strålar letar sig in genom sovrumsfönstret, känna värmen från mitt hjärta som ligger brevid mig och klappar på magen så att Lille frö börjar röra sig. Allra bästa hade varit om Liten legat där vid oss, pratat med bebisen som hon brukar göra på morgonen, innan hon hoppar ur sängen och säger att vi "måste kläs på oss"...♥

Det är dags att boka tid för 3d/4d ultraljud, vi har planerat att gå till ultraljudskliniken Tittut i Stockholm. Det fladdrar i magen vid tanken på att vi där kommer få se vår bebis ännu tydligare, få ett ansikte på vårt mirakel som jag bär i min kropp. På rutin ultraljudet låg Lille frö och gömde dig, h*n tycker inte om när någon annan än familjen tar på magen, då ligger h*n helt stilla hur mycket än vederbörande petar och puttar. Barnmorskan kämpade med att få de bilder hon behövde på hjärta, hjärna, lårben och bäcken, men den lille låg helt orörlig som en groda hur mycket hon buffade, förutom då h*n då och då vinkade med sina små händer. När vi var klara kände jag hur Lille frö med ens vände sig med en kullerbytta, precis som om h*n var glad att eländet äntligen var över.

http://se.babycenter.com/video/pregnancy/weeks-21-to-27-pregnancy/

Lille frö hickar i magen, det lixom hoppar i magen och kittlas, så håller h*n på en stund tills det avtar! Jag hoppas inte den lilla kan få ont i magen sådär som man får när man haft hicka länge! Oh, lillbebisen!

Det är 131 dagar kvar till beräknad förlossning! 131 dagar tills vårt barn, Litens syskon, anländer till familjen! Jag tror inte någon av oss förstår hur fort tiden går.

22 veckor har passerat men ännu känns det som igår jag slog in graviditets testen med det blå plusset till P i julklapp, jag kan inget annat än att le vid minnet. Vårt mirakel.