livetsombonusmamma

Something they call love...

Pappa älskar dig!
Den kärlek du ger dina barn är otrolig, de kan inte få en bättre pappa älskling!


Vi fann varanra, en för oss okänd sort av kärlek, äkta & sann. Förenade av passion, kärlek med ringar som symbol för evigheten, en vilja & en önskan om ett barn blev sann. Livet med dig är underbart & jag är tacksam för varje ny dag vi delar!♥

"Pappa, mamma umpe, i magen finns en liiten, liiten soffa som bebisen ligger i & äter klubba!"
Fantasin vet inga gränser, Liten har massor med underbbara ideér om hur bebisen har det i magen & vad den har för sig. Liten berättar hur bebisen "åker bil, äter mat, sover, hoppar, springer runt, runt, leker med glittriga leksaker, hoppas studsmatta, badar, bajsar, sjunger & dansar i magen..."



"I augusti kommer bebisen ut" säger hon, & berättar vad hon & bebisen ska hitta på då!♥
Magen får många pussar av Liten, godmorgon & godnatt hej då pussar, lilla sötnosen!

Liten leker att hon ha en bebis i magen! Imorse låg hon som vanligt mellan mig och P och bland de första hon sa när hon vaknat var at hon skulle säga godmorgon till bebisen! Magen fick en puss & ett "godmorgon lillasyskon!"

Bloggen har liksom vi haft semester. En sista dag tillbringar vi i Aspermont utanför Nice i Frankrike, en sista dag i solen bredvid poolen, med rödbrända kroppar efter allt för mycket sol. Oundvikligt har vi legat och låtit huden mättas av varje soltimme. Vi har varit i Monaco, tittad på lyx yacher stora som hus, med människor med liv långt från våra egna, vandrat runt i gamla stan, ätit musslor & firat svärfars 60 års dag på lyxresturang och åkt taxi upp för de mest krokiga vägar jag någonsin sett. Idag sitter jag och P för oss själva en stund, vi sitter på terassen med ustikt över bergen, byarna, delar av Nice och längst bort medelhavets dimmiga blåa eviga.
Idag var Liten ledsen när vi skulle prata med henne, hon började bara gråta & det sticker med kniv i hjärtat när man är tusentals allt för oändliga mil långt bort från henne. När vi pratade med henne sist sa hon att vi skulle hämta henne, "ni måste hämta mig, ni måste hämta mig här..."
Imorgon är det hemfärd, det blir både skönt och tråkigt att återvända hem till vardagen, men mest av allt ska det bli alldeles underbart att komma hem till Liten!♥

Bebisen i magen har hunnit bli 29 veckor, 29 veckor och 3 dagar för att vara exakt! Den puffar, sträcker på sig och hickar. Dryga 11 veckor kvar, plus/minus 2, vi ser så fram emot att få träffa dig lilla kärleksbarn!

"Självklart älskar jag mitt bonusbarn"

P kom hem och gav mig en utriven sida ur Metro, en kolum skriven av Helena Sandklef. Jag läste & kände en så efterlängtad känsla av att just den här människan förstår precis hur jag känner, hur P och jag ser på vår familj! Det var lycka att läsa & jag vill mer än gärna dela med mig av det så att fler kan få förstå! Helena Sandklef du är min hjälte! Jag hoppas ni orkar ta er igenom texten, annars klicka er in på länken: http://www.metro.se/kolumner/sjalvklart-alskar-jag-mitt-bonusbarn/EVHkfa!L2efaF0MlnqG/

"Ska jag ge kvittot till mamma? Mitt barn tittar på mig och vi ler mot varandra. I samförstånd.
– Ja det kan du göra, svarar hon.

Vi ler, mitt barn och jag, för vi är inte mor och dotter, vi är inte ens släkt. Men det finns ingen anledning att börja rätta. Båda två är vi medvetna om vår relation till varandra och kärleken, vågar jag påstå, är precis den samma.Ofta får jag höra att det är beundransvärt att jag älskar mitt bonusbarn så mycket som jag gör, men att det blir skillnad när jag får egna barn, barn på riktigt. Att den kärleken, den är något alldeles, alldeles unikt!

Men talar man likadant till en adoptivförälder? Vem kan säga när kärleken är rätt eller fel, vem kan avgöra vem som får känna vad? Att jag inte bidragit till halva hennes genuppsättning är faktiskt helt ointressant. Vore en avbild viktig skulle jag stoltsera med att hon speglar både min mimik och humor.
Ska jag, när mitt älskade barn viskar ”jag älskar dig” innan hon blundar för natten, säga: ”nej, vi måste ta det lite lugnt med kärleken, vi får inte älska för mycket. Det finns en maxgräns avsatt för såna som oss. Du är liten nu men en dag kommer du förstå.” Jag är vuxen, men jag förstår inte.

Sedan när blev min och hennes kärlek ett hot mot den heteronormativa familjebildningen, sedan när kräver kärlek en födelseattest? Det är ett litet barn vars hand jag håller längs vägen in i vuxenlivet och i detta möte frodas kärlek, ömhet, uppoffringar och skrubbsår. Rädslan varje gång hon släpper min hand, lyckan varje gång hon tar den igen. För varje tår hon fäller, fäller jag tio, för var smärta hon går igenom vill jag gå under. Varje tappad tand, varje hemlis. Det är något jag delar med adoptivföräldrar, bögföräldrar och biologiska föräldrar. När hennes mamma berättar för henne om deras fantastiska första möte där på bröstet så berättar jag om att finna en skattkista till bredden fylld med guld.

Jag kan aldrig lova att jag kommer finnas på exakt samma plats, lika lite som en biologisk förälder. Men jag kan lova att jag kommer älska henne så länge jag förmår älska, och bära det ansvar som kommer i dess kölvatten. Min kärlek kräver ej någon välsignelse, men jag hade varit glad över lite respekt."

 Söndag & morsdag! Vi överasskade mina föräldrar på förmiddagen med blommor till världens bästa mamma på hennes dag, mycket uppskattat!

Mina föräldrar bjöd oss på middag på kvällen, lax eller kött med fyllda champinjoner & ugnsrostade grönsaker



Jag bakade en hallon & blåpärspaj till efterätt



Solnedgång på hemvägen



Hemma firade vi morsdag med bubbelbad med rosenblad & tända ljus, hög mysfaktor!



Älskar dig P, du är allt & mycket mer än vad jag trodde var möjligt!

Så som vi graverat i våra ringar, har jag graverat orden i mitt hjärta
Før Evigt, Min Engel



Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge

I Onsdags fortsatte vi att fira P's födelsedag på eftermiddagen, först var han iväg med sessan på 3 års kontroll. Han kom hem glad och stolt och berättade glatt att hon klarade med glans! Stora tjejen! Hon hade frågat efter mig och undrat om "pappa skulle hem & äta mat med mamma umpe nu..?" SAKNAR dig lilla hjärtat! Lill tösen vägde och mätte enligt kurvan och klarade alla testen utan problem, så visst är vi stolta över att ha en så klok liten tjej!

När P kom hem väntade en annorlunda pressent på golvet, en pressent vi skulle skapa tillsammans!

    

Resultatet, 2 tavlor med kollage av en massa små kärlekslappar! We like, ett minne från alla stunder vi haft, fina ord & meddelanden från den allra första tiden vi hade tillsammans!♥


  

På kvällen åt vi sushi på favorit resturangen & gick en shopping runda! Hemma avslutade vi älsklingens födelsedag med en super mysig kväll!♥

Ja må du leva uti hundrade år mitt hjärta! ♥



Ett tunt litet intetsägande paket som inte såg mycket ut för världen innehöll...



...ett pressentkort! Grattis älskling, du ska köra häst på solvalla!



Jag ser fram emot ikväll när vi fortsätter att fira din dag!

...Pour yourself all over me,
And I'll cherish every night here on my knees
And I'd give up all I have just to be with you
Now I only want to be right where you are
In my life I've learned that heaven never waits
Let's take this now before it's gone
like yesterday
Cuz when I'm with you there's nowhere else
That I would ever wanna be no
I'm breathing for the next second I can feel you
Loving me..I'm gonna Love you forever....

Vi kom precis hem från en jätte mysig picknick nere vid ån! Jordgubbar & alkoholfri bubbel, kärlek & en försmak av alla de härliga sommarkvällar som väntar, vilken underbar lördag!

Fredagsmorgon var underbar! P var ledig & jag hade föreläsningar sent på eftermiddagen vilket innebar sovmorgon och mysfrukost! Vi bukar äta färskfrukt tillfukost, igår blev jorgubbar & apelsin halvor, det känns vardagslyxigt & sätter guldkant på vardagsmornarna!



Jag fick rosor av P! Jag har turen att dela livet med en romantiker, vem uppskattar inte det?



Gårkvällen bjöd på bio, vi såg Ritualen, eller P såg och jag tittade mellan fingrarna. Jag ser på skräckfilm med skräckblandad förtjusning! Jag vill men är igentligen för feg!





Kärlek vid ån!

Ord inte räcker till, inget kan förklara, beskriva. Pirr & bubbel i magen, av kärlek & lycka, samma känsla nu som då, första gången, jag vill aldrig glömma. Allt underbara vi upplever tillsammans, jag längtar efter famtiden, älskar samtiden. Jag vet, du vet & det är det viktigaste, att vad vi har ska vi aldrig ta för givet. Livet ligger framför oss, men vi får inte glömma dagarna, nuet. Aldrig kunde jag tro att livet kunde vara så underbart, kärlek utan gränser, nu, föralltid. Lyckan att vara med dig!♥





Det händer fantastiska saker i våra liv just nu, aldrig skulle jag byta detta mot något i världen! Idag hämtar vi liten får förskolan, äntligen, som mitt hjärta längtat! familjen blir hel igen, underbart.

Tack livet för ännu ett år, tack för allt det underbara, för allt jag vill leva för!

"Ja må du leva uti hundrade år..."

Världens bästa födelsedagpressent av världens underbaraste sambo!